Regelverk/författningssamling

Då det ofta är frågor om regler som styr våra bilar samt värt att tänka på inför besiktning så finns det information här.
Även litteratur kan återfinnas här.

Moderators: Magoo, kg-student, Björn J., fgronlun

Post Reply
User avatar
kg-student
Posts: 3051
Joined: Sun 04 Feb 2007, 22:39
Location: Helsingborg

Regelverk/författningssamling

Post by kg-student » Tue 23 Sep 2014, 22:33

Nedan följer rådande regler för amatör- resp. ombyggda fordon.

Kap 41 utdraget ur TSFS 2013:63 (https://www.transportstyrelsen.se/tsfs/ ... 013_63.pdf)

41 kap. Särskilda krav för ombyggda och amatörbyggda personbilar och lätta lastbilar
Definitioner
1 § Följande begrepp används med angiven betydelse ombyggt fordon serietillverkat fordon som tidigare har tagits i bruk och med utgångspunkt från den ursprungliga stommen och karosseriet ändrats av enskild person för eget bruk i sådan omfattning att tidigare egenskaper eller prestanda i större grad förändrats;
ursprungsfordonets grundkonstruktion ska utan svårighet kunna igenkännas trots de utförda ändringarna; följande större ombyggnader omfattas var för sig av definitionen
1. fram- och bakaxel med hjulupphängning utbytts, eller
2. större del av stomme eller karosseri utbytts eller ändrats;
följande ombyggnader omfattas av definitionen först i kombination med ytterligare definierad ombyggnad
1. styrinrättning med rattaxel utbytts,
2. motor med kraftöverföring utbytts, eller
3. bromssystem utbytts;
fordon med chassi byggt på ram eller bärande bottenplatta och vars ursprungliga karosseri bytts ut mot annat karosseri anses också som ombyggt fordon under förutsättning att chassit med avseende på bl.a. axelavstånd, hjulupphängning och motoreffekt i allt väsentligt är oförändrat; ombyggnader i mindre omfattning än vad som definieras här regleras i kapitlen 4–37

ombyggt fordon typ VW-Buggy under följande förutsättningar anses ett fordon av fabrikat Volkswagen typ 1 eller 3 också vara ombyggt fordon
1. karosseriet ska vara öppet och tillverkat av plast eller lättmetall och inrättat för förare och högst en passagerare,
2. chassit (bottenplattan) ska vara avkortat 250–400 mm,
3. bromssystemet ska vara i originalutförande eller av typ som tillverkats för att passa till det ombyggda fordonet utan att detta behöver ändras ytterligare,
4. chassit i övrigt samt motorn ska i allt väsentligt vara oförändrade i förhållande till det ursprungliga utförandet, och
5. spårviddsändring för framaxel får uppgå till högst 50 mm och för bakaxel högst 70 mm; för s.k. dubbelledad bakaxel får dock spårviddsändring vara högst 50 mm

amatörbyggt fordon
fordon som tillverkats av enskild person för eget bruk eller fordon som ändrats av enskild person för eget bruk i större omfattning än vad som avses med ombyggt fordon enligt definition ovan; med amatörbyggt fordon avses inte fordon som från tillverkaren levereras helt eller delvis i byggsats och som därefter monteras ihop av enskild person för eget bruk

organisation för amatörbyggen
organisation som av Transportstyrelsen eller Vägverket utsetts att utöva tillsyn och utfärda intyg rörande amatörbyggda och ombyggda fordon enligt föreskrifterna i detta kapitel


Övergripande krav
2 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon ska i stället för kraven i 4–37 och 47 kap. uppfylla vad som sägs i 7–58 §§ samt de krav som särskilt hänvisas till beträffande 4–37 och 47 kap.
3 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon ska vara trafiksäkert och vad avser material, konstruktion och utförande vara byggt på ett sätt som ger godtagbar trafiksäkerhet. Dess köregenskaper ska vara sådana att trafiksäkerheten tillgodoses upp till fordonets konstruktiva största hastighet.
4 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon ska ha genomgått kontroll av organisation för amatörbyggen.
5 § Ombyggt fordon ska efter ändringen inte ha fått väsentligt försämrade säkerhetsegenskaper i förhållande till ursprungsutförandet.
6 § Ombyggt eller amatörbyggt fordon får inte godkännas för yrkesmässig trafik för personbefordran.

Identifieringsmärkning
7 § Identifieringsmärkning ska uppfylla kraven i 4 kap. 5–7 §§.
(4 kap. Identifieringsmärkning
5 § Bil med självbärande karosseri ska ha en primär och en sekundär identifieringsmärkning. Båda märkningarna ska uppta samma beteckning. Övriga fordon behöver endast ha primär identifieringsmärkning.
Primär identifieringsmärkning ska vara stansad eller pressad direkt i fordonets ram eller, om ram saknas, i annan bärande del som inte utan svårighet kan bytas ut.
Sekundär identifieringsmärkning ska på varaktigt sätt vara anbringad på fordonets ram eller på annan del av fordonets stomme som inte utan svårighet kan bytas ut.
Identifieringsmärkning ska vara så placerad, att den i möjligaste mån är skyddad för skador och inte döljs av eftermonterade utrustningsdetaljer.
6 § Identifieringsmärkning ska vara så utförd att den är tydligt läsbar och svår att avlägsna.
Höjden på bokstäver och siffror i primär identifieringsmärkning ska vara minst 7 mm. Denna höjd får dock minskas till 5 mm på bil och släpvagn av 1981 eller tidigare års modell.
Höjden på bokstäver och siffror i sekundär identifieringsmärkning ska vara minst 4 mm.
7 § Inom en tioårsperiod får två eller flera fordon av samma fabrikat eller märke inte ha samma identifieringsmärkning.)



Motorer m.m.
8 § Amatörbyggt fordon får inte ha högre motoreffekt än 15 kW DIN/100 kg tjänstevikt.
9 § Ombyggt fordon får inte ha högre motoreffekt än vad något av följande alternativ ger.
1. en ökning med 20 % av den ursprungliga effekten,
2. en ökning med mer än 20 % av den ursprungliga effekten om fordonstillverkaren lämnat annan högre uppgift. Om denna högre tillåtna effekt ska utnyttjas, ska de speciella villkor som fordonstillverkaren angivit vara uppfyllda.
3. en ökning med mer än 20 % av den ursprungliga effekten om organisationen för amatörbyggen och besiktningsorganet bedömer att fordonets egenskaper enligt 5 § är uppfyllda. I detta fall får dock motoreffekten inte uppgå till mer än 15 kW DIN/100 kg tjänstevikt.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
10 § Ombyggt fordon får inte ha större vridmoment än vad något av följande alternativ ger.
1. En ökning med 10 % av det ursprungliga vridmomentet.
2. En ökning med mer än 10 % av det ursprungliga vridmomentet om fordonstillverkaren lämnat annan högre uppgift. Om detta högre tillåtna vridmoment ska utnyttjas, ska de speciella villkor som fordonstillverkaren angivit vara uppfyllda.
3. En ökning med mer än 10 % av det ursprungliga vridmomentet om organisationen för amatörbyggen och besiktningsorganet bedömer att fordonets egenskaper enligt 5 § är uppfyllda.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.

Bränslesystem
11 § Bränslesystem ska uppfylla kraven i 6 kap. 4 och 5 §§ samt 9 och 10 §§ om tanken är av plast.
12 § Fordon får inte förses med bränslesystem för motorgas eller naturgas.

El- och elektroniksystem
13 § Elsystem ska uppfylla kraven i 7 kap. 1–4 §§.
14 § Fordon som är försett med tändsystem ska vara åtgärdade mot radiostörning.

Avgassystem
15 § Avgassystem ska uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 2 §§.
(8 kap. Avgassystem
1 § Bil som drivs med förbränningsmotor ska ha avgassystem bestående av avgasrör och effektiv anordning (ljuddämpare) för att hindra störande ljud från avgaserna. Bil ska uppfylla kraven för respektive kategori enligt 2–6 §§ samt kraven för utvändigt fordonsbuller i 10 kap.
Personbil och lätt lastbil
2 § Avgasrör på personbil och lätt lastbil får inte mynna ut eller avge avgaser under utrymme för förare eller passagerare och inte heller under annan del av karosseriet, som är sammanbyggd med sådant utrymme.
Avvikelser kan dock godtas om utförandet hos karosseri och avgasrör är sådant att det inte bedöms föreligga någon risk att avgaser under körning tränger in i utrymmet.)


Hjulsystem
16 § Hjulupphängningar och däck ska uppfylla kraven i 9 kap.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.

Utvändigt fordonsbuller
17 § Utvändigt fordonsbuller ska mätas enligt 10 kap. 7–26 §§ med en högsta tillåten bullernivå på 84 dB(A).

Styrning
18 § Styrning ska uppfylla kraven i 11 kap. 3 och 4 §§.

Bromssystem
19 § Bromssystem ska bestå av färdbroms och parkeringsbroms.
20 § Bromsystemet ska uppfylla kraven i 12 kap. 5–20 §§.
Färdbroms ska dessutom uppfylla kraven i 20–22 §§ i detta kapitel.
Parkeringsbroms ska dessutom uppfylla kravet i 23 § i detta kapitel.
Angående VW-Buggy finns särskilda bestämmelser i 1 §.
21 § Färdbroms ska verka på bilens samtliga hjul och dess transmission ska vara indelad i två eller flera kretsar. Vissa mekaniska delar, såsom förbindelsen mellan manöverorgan och huvudcylinder, får dock vara gemensamma för kretsarna under förutsättning att de är kraftigt dimensionerade och ger säker funktion.
Färdbromsen ska vidare vara så inrättad att hjulen på en och samma axel bromsas med samma kraft när bromsens samtliga kretsar fungerar och när friktionen mellan hjulen och vägbanan är lika stor för hjulen på samma axel.
Om de i färdbromssystemet ingående komponenterna tillhör ett bromssystem vars konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga ska det anses som om kraven i denna paragraf är uppfyllda.
22 § Färdbroms ska vara så konstruerad att retardationen uppgår till minst 5,0 m/s2 då bilen, lastad till totalvikt, bromsas från 80 km/tim till stillastående. Vid bromsningen ska bilen ha frikopplad motor och hjulbromsarna vara kalla. Retardationen ska, vid utnyttjande av högst halva tillgängliga pedalvägen uppnås vid en pedalkraft av högst 490 N.
Om de i färdbromssystemet ingående komponenterna tillhör ett bromssystem vars konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga ska det anses som om kraven i denna paragraf är uppfyllda.
23 § Färdbroms ska, såväl när bilen är olastad som när den är lastad till totalvikt, på jämn vägbana med goda friktionsförhållanden medge bromsning utan låsning av något hjul vid retardationer upp till 6,0 m/s2.
24 § Parkeringsbroms ska i såväl med- som motlut kunna hålla kvar fordonet även om föraren lämnar detta.


Backningsanordning
25 § Backningsanordning som kan manövreras från förarplatsen ska finnas.

Stöldskydd
26 § Stöldskydd ska finnas och utgöras av låsanordning som verkar på styrning, växlingsanordning eller transmission eller som förhindrar start av motor.

Karosserier
27 § Förbudet i 16 kap. 7 § om farligt utformade anordningar gäller även ombyggda och amatörbyggda fordon.
28 § Motorhuv och bagagelucka ska uppfylla kraven i 16 kap. 13 §.
29 § Dörrlås och dörrgångjärn ska uppfylla kraven i 16 kap. 19 och 21 §§ samt vara utförda och fästa på ett från hållfasthetssynpunkt tillförlitligt sätt.

Stänkskydd
30 § Stänkskydd ska uppfylla kraven i 17 kap. 5–8 §§.

Kopplingsanordningar

31 § Om kopplingsanordning monteras på personbil ska anordningen uppfylla kraven i 20 kap. 2 §.
Om kopplingsanordningen monteras på lätt lastbil ska anordningen uppfylla kraven i 20 kap. 10 §.

Belysning m.m.
32 § Belysningsinstallation ska uppfylla kraven i 21 kap. 2 § första stycket 3.
33 § Om strålkastarrengörare monteras ska denna uppfylla kraven i 21 kap. 177–180 §§.

Ljudsignalanordning
34 § Ljudsignalanordning ska uppfylla kraven i 22 kap. 3 och 4 §§.

Varningstriangel
35 § Varningstriangel ska finnas enligt kraven i 24 kap. 1 och 2 §.

Kollisionsegenskaper
36 § Fordon ska ha rattaxel av typ som kollapsar vid kollision och ratt som är så beskaffad att den inte onödigtvis ger upphov till personskada vid trafikolycka.
Rattaxel behöver dock inte vara av typ som kollapsar om den i likhet med rattaxel hos en frambyggd bil är anordnad på sådant sätt att risken för personskada vid trafikolycka bedöms vara liten.

Utrymme för förare och passagerare
37 § Förarutrymme ska uppfylla kraven i 28 kap. 1–4 §§.
38 § Instrumentpanel och ryggstöd ska vara lämpligt utformade eller inklädda så att de inte har skarpa kanter eller hörn.
Solskydd ska uppfylla kraven i 28 kap. 10 § och armstöd uppfylla kraven i 28 kap. 11 §.

Sätesfastsättning m.m.
39 § Säte ska vara lämpligt för ändamålet och vara fastsatt på ett från hållfasthetssynpunkt tillförlitligt sätt samt i förekommande fall uppfylla kraven i andra stycket.
Fällbart säte och fällbart ryggstöd till säte ska vara försett med självlåsande spärranordning och manöverorgan för att frikoppla spärr-anordningen. Manöverorganet ska lätt kunna nås av den som ska passera omedelbart bakom sådant fällbart säte eller ryggstöd.

Bilbälten
40 § Bilbälten ska finnas för sittplatser i framsäte. Bilbälte ska vara trepunktsbälte (se definition i 30 kap. 1 §) för plats vid dörr. Bilbälte behöver inte vara försett med upprullningsdon. Bilbältena ska vara typgodkända i enlighet med 30 kap. 6 §.
Om fordonets konstruktion inte medger att övre fästpunkt kan anordnas utan stor olägenhet får bilbälte i stället utgöras av höftbälte.
41 § Bilbältenas fästpunkter ska vara anordnade på ett från hållfasthetssynpunkt tillfredsställande sätt.
42 § Bilbältena ska vara så installerade att kraven i 30 kap. 14 § uppfylls.

Sikt och sikthjälpmedel
43 § Vindruta ska finnas på bil med täckt kaross.
Rutor ska vara av material som inte ger skarpa spetsar vid krossning.
I övrigt ska kraven i 31 kap. 5 och 10 §§ uppfyllas.
44 § Backspeglar och deras montering ska uppfylla kraven i 31 kap. 17 § 3 eller 18 §.
45 § Fordon med vindruta ska ha vindrutetorkare och vindrutespolare.
Vindrutetorkare ska uppfylla kraven i 31 kap. 33 och 34 §§.
Vindrutespolare ska uppfylla kraven i 31 kap. 35 och 37 §§.

Defroster och värmesystem
46 § Täckt fordon med vindruta ska ha defroster.

Hastighetsmätare
47 § Fordon ska ha hastighetsmätare som visar hastigheten i kilometer per timme (km/tim) och som har en felvisning på maximal 10 % av verklig hastighet. Hastigheter under 20 km/tim behöver inte visas.

Manöverorgan och symboler
48 § Placering och utformning av manöverorgan ska uppfylla kraven i 34 kap. 1–6 §§.

Avgasrening
49 § Ombyggd bil med bensinmotordrift av 1969 eller senare års modell, ska om bilen har fyrtaktsmotor vara utrustad med ett slutet vevhus-ventilationssystem. Inga föroreningar får tränga ut till ytterluften från motorns vevhus eller från ventilationssystemets slangar, anslutningar etc. Utsläppen i avgaserna vid tomgång får inte överstiga 4,5 volymprocent kolmonoxid.
50 § Ombyggd bil med bensinmotordrift som är av 1976 eller senare års modell, ska vara försedd med trevägskatalysator, syresensor, samt styrbox. Dessa komponenter ska ha sitt ursprung från samma fordon som den nya motorn. Utsläppen i avgaserna ska uppfylla avgasreningskraven i bilaga 7 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:84) om kontrollbesiktning.
51 § Ombyggd bil med dieselmotordrift som är av 1980 till och med 1999 års modell, får i stället för kraven i 5 kap. 5–14 §§ uppfylla följande krav.
1. Röktäthet i avgaserna vid fri acceleration ska uppfylla kraven i bilaga 7 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:84) om kontrollbesiktning.
2. För bil som är utrustad med köldstartsanordning ska köldstarts-anordningen vara så beskaffad att den inte kan förbli i, kvarhållas i eller sättas i funktion sedan motorn startat. Med köldstartsanordning avses en anordning på insprutningspumpen med vilken den insprutade bränsle-mängden tillfälligt kan ökas för att underlätta start av motorn.
52 § Amatörbyggd bil med bensinmotordrift av 1969 eller senare års modell, får i stället för kraven i 5 kap. 5–14 §§ uppfylla följande krav.
1. Bilar med fyrtaktsmotor ska vara utrustad med ett slutet vevhus-ventilationssystem. Inga föroreningar får tränga ut till ytterluften från motorns vevhus eller från ventilationssystemets slangar, anslutningar etc.
2. Utsläppen i avgaserna får vid tomgång inte överstiga 4,5 volymprocent kolmonoxid.
53 § Amatörbyggd bil med dieselmotordrift av 1980 eller senare års modell, får istället för kraven i 5 kap. 5–14 §§ uppfylla följande krav.
1. Röktäthet i avgaserna vid fri acceleration ska uppfylla kraven i bilaga 7 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:84) om kontrollbesiktning.
2. För bil som är utrustad med köldstartsanordning ska köldstarts-anordningen ska vara så beskaffad att den inte kan förbli i, kvarhållas i eller sättas i funktion sedan motorn startat. Med köldstartsanordning avses en anordning på insprutningspumpen med vilken den insprutade bränsle-mängden tillfälligt kan ökas för att underlätta start av motorn.

Luftkonditioneringssystem och fluorerande växthusgaser
54 § Personbil och lätt lastbil klass I, som tas i bruk den 1 januari 2017 eller senare, får inte ha luftkonditioneringssystem som är avsett att innehålla fluorerande växthusgaser med en faktor för global uppvärmning som överstiger 150.
55 § Personbil och lätt lastbil klass I, som tas i bruk mellan den 2 juni 2009 och den 31 december 2016, och som är utrustad med luftkonditioneringssystem som är avsett att innehålla fluorerande växthusgaser med en faktor för global uppvärmning som överstiger 150, ska beträffande utsläpp från luftkonditioneringssystem uppfylla kraven i direktiv 2006/40/EG (se 2 kap. 70 §).
56 § Personbil och lätt lastbil klass I, som tas i bruk den 1 januari 2017 eller senare, får inte utrustas med luftkonditioneringssystem som är avsett att innehålla fluorerande växthusgaser med en faktor för global uppvärmning som överstiger 150.
57 § Från och med den 1 januari 2017 är det inte tillåtet att fylla fluorerande växthusgaser med en faktor för global uppvärmning som överstiger 150, i personbil och lätt lastbil klass I. Dock är det tillåtet med återfyllnad i system som installerats före den 1 januari 2017 och som innehåller sådana gaser.

Särskilda krav på amatörbyggd eller ombyggd bil konverterad för drift med etanolbränsle
58 § Amatörbyggd eller ombyggd bil som ändrats till drift med etanolbränsle ska uppfylla kraven i 5 kap. 26 § andra stycket och 6 kap. 66 §.
Om resultatet skall bli bra måste du lyssna på andra, och sedan göra som DU vill.
Buggypriset BugRun 2015 och People's choice West Coast Bug Meet 2015
Hemsida: http://dta019.wix.com/beach-buggy-teardrop
Nytt projekt i verkstaden.

Post Reply